IVAN AGUÉLI. “Spanskt landskap".

Olja på duk upplimmad på pannå, mått 31,7 x 49,8 cm, inklusive ram 43 x 61 cm. Osignerad.

PROVENIENS
Skånsk privat samling.

UTSTÄLLNINGAR
Aguéli-utställningen, Nationalmuseum, 1939, katalognummer 180.
Ivan Aguéli-utställningen, Göteborgs Konstmuseum, 1957, katalognummer 87.
Aguéliudstillningen, Valby kunstforening, 1961.

LITTERATUR
Axel Gauffin, "Ivan Aguéli. Människan - Mystikern - Målaren", del II, 1941, upptagen i katalogen s. 317 med kat. nr 203.

Ivan Aguéli föddes år 1869 i Sala. Han infriade sin dröm om att bli konstnär, men var också en sanningssökare som tidigt energiskt intresserade sig för filosofi, teosofi, och orientaliska språk. I sitt måleri skapade han spatiala landskap som samtidigt innehar en kompakt monumentalitet. Auktionens verk innehåller den kraft och stämning som är unik för Aguélis hand och den attraktiva färgskala och formspråk, som är hans signum.

År 1889 när Aguéli befann sig på Gotland, i färd med sitt tidiga landskapsmåleri, träffade han Konstnärsförbundets två företrädare, Richard Bergh och Karl Nordström, vilket skulle utvecklas till livslånga och betydande vänskaper för hans konstnärliga ambition. Med deras inflytande åkte han året därpå till Paris för att studera det spirande nya måleriet. Där såg han verk av postimpressionister som Vincent van Gogh och Paul Cézanne, som med form och färg skapade nya uttryck. Framförallt så stiftade han kontakt med Émile Bernard som skulle introducera honom i teosofiska kretsar och bli som en mentor för honom.

När Aguéli efter två år kom hem, började han i Konstnärsförbundets målarskola med Richard Berg som lärare. Aguéli utövade nu ett landskapsmåleri där rymd och formbygge fick ta plats, vilket väckte beundran och uppmärksamhet. Aguéli skulle snart ut och resa igen; till Frankrike, Nordafrika, Indien och Spanien, där han tog del av teoretiska och spirituella influenser och rörelser. I Orienten och Spanien skildrade han solbadande landskap och kom att fördjupa dem med ljuset som huvudkomponent. I kontraster mellan det definierade och det svävande, finns i verken en oförenlighet som Aguélis egna ord i ett brev till sin vän Werner von Hausen 1894 beskriver på ett intressant och mångbottnat vis:
“Medgiv att ett landskap kan återge ett själstillstånd. Det monoteiska landskapet är mycket soligt, belyst av en genomträngande sol, av ett ljus tillräckligt starkt att låta luftperspektivet undantränga linjeperspektivet, i det anden behärskar materian”. Axel Gauffin, "Ivan Aguéli. Människan - Mystikern - Målaren", del II, 1941.

I det aktuella verket “Spanskt landskap" bär ljuset fram den varma, gröna och jordfärgade naturen. Blicken leds in av en semicirkulär väg över den kuperade terrängen. Markens fält är sammanfogade i sina former och nyanser, målade utifrån solens position. Byggnaderna är vita och fönstren små för att bibehålla svalkan, detaljer som är underordnade husens kroppar. I centrum för vår blick framför de blånande höga bergen i fjärran, syns en borgliknande byggnad i terrakottaröd färg. Den omges av den klara ljusa himlen. Stämningen är lugn, luften skir och öppen för en svävande tanke och fantasi.

Krackelyrer, smärre färgbortfall, ytsmuts. För ytterligare information och mer utförlig konditionsrapport, vänligen kontakta cecilia.berggren@auktionsverket.se alternativt amelie.axson.johnson@auktionsverket.se.