






ALMA HOLSTEINSON. Barn på sommaräng, olja på duk, 38 x 46 cm.
Klubbat belopp | 10 050 SEK |
---|---|
Klubbas | Avslutad |
Hus | Stockholms Auktionsverk Nybrogatan 32 |
Föremålet har klubbats. |
ALMA HOLSTEINSON
1859-1934
Barn på sommaräng
Osignerad. Olja på duk, 38 x 46 cm.
PROVENIENS
Familjen Hansson Samling, Uppsala
Ingår i tema-auktionen Kvinnliga konstnärer
Internationella kvinnodagen 8 mars.
Alma Holsteinson hör till de dolda skatterna i svenskt konstliv. När hon föddes 1859 i Norberg, som dotter till bergsmannen Anders Holsteinson och hans hustru Helena Olsdotter, var det en på många sätt omvälvande tid för familjen. Samma år förändrades förutsättningarna för alla bergsmän i och med att förordningarna för bergsmännen att bedriva gruvdrift och hyttbruk då upphörde. Några år tidigare, 1853, hade den stora händelsen för den lilla orten varit när ”Förstlingen”, det första ånglok som byggdes och användes i Sverige, levererades till Norberg. Oaktat denna försmak av det kommande moderna samhället hade Norberg sedan mer än 1 000 år präglats av gruvdriften och järnframställningen.
Någon framträdande jordmån för en mer kulturellt sinnad själ utgjorde Norberg knappast. Trots detta kom den talangfulla Alma Holsteinson att redan som 19-åring vinna inträde till Konstakademien i Stockholm 1878. Där studerade hon i sex år. Bland de kvinnliga kamraterna på Akademien fanns Carl Larssons blivande hustru Karin Bergöö, Emma Löwstädt-Chadwick, Eva Bonnier och Charlotte Wahlström. Ett exotiskt inslag i undervisningen stötte hon på inom modellmåleriet, där den i dag så uppmärksammade svarte modellen Petterson förevigades i olja vid samma sittning av både Alma Holsteinson och Karin Bergöö.
Av större betydelse för Alma var emellertid den landskapsskola som anordnades av Konstakademien sommaren 1880 vid kungsgården Räfsnäs, belägen en halvmil norr om Mariefred. Här skapades en fri och uppsluppen konstnärskoloni, där friluftsmåleriet varvades med backanaliska festligheter och ungdomliga svärmerier. För Almas del var föremålet för det sistnämnda främst Georg Nordensvan, då en spirande konstnär, men med tiden konsthistoriker och den store auktoriteten på svenskt 1800-talsmåleri. Hans känslor för Alma var minst lika varma och i ett brev hem till sin mor skriver han att ”han var hela dagen tillsammans med Alma”. I strid med dessa känslor kommer han fyra år senare att gifta sig med en kvinna från en för familjen mer önskvärd samhällsklass. Det har även talats om att Alma skulle ha hyst romantiska känslor för en annan av konstnärskolonins medlemmar, nämligen Bruno Liljefors.
Vid sidan av de romantiska äventyren blev landskapsskolan en god grund för Almas utveckling till en framstående friluftsmålare, där inte minst hennes förmåga att skildra människor i naturmiljöer renderar henne en position bland de främsta inom genren. Vi ser ett utsökt prov på just detta i den nu aktuella målningen Barn på sommaräng. På ett atmosfärrikt sätt lyckas hon här förmedla själva känslan av en skön sommardag. Som betraktare tycker man sig förnimma den lätta sommarvindens sus och höra ljudet av surrande humlor som flyger mellan blommorna. Samtidigt visar målningen på en inkännande förmåga att skildra barnens värld. Deras avslappnade hållning, där de rofyllda är försjunkna i blommornas universum, sommarlovsfria från skolans hårda disciplin och förpliktelser, förmedlar den känsla av tidlös lycka och bekymmersfrihet, som vi själva kan minnas från barndomens somrar.
Alma Holsteinson deltar i en del utställningar under 1800-talets sista decennier, men trots sin stora talang kommer hon med tiden att försvinna in i glömskans dimma. Hennes utbrytande sinnessjukdom, där man i tidens anda försökte finna en förklaring till denna i olycklig kärlek (till Bruno Liljefors eller till Georg Nordensvan må vara osagt), utgör troligen den främsta orsaken till detta förbiseende av ett framstående konstnärskap värdigt en helt annan uppmärksamhet.
Kompletterande bilder:
1. Alma Holsteinson avbildad av Emma Löwstädt-Chadwick Räfsnäs 1880
2. Alma Holsteinson avbildad av Georg Nordensvan Räfsnäs 23 juni 1880.
Smärre krackelyrer, vågig duk.