JOHN BAUER. Sagoflickan.

JOHN BAUER
1882-1918
Sagoflickan
Signerad och betitlad på bakstycket 'John Bauer: Sagoflickan'. Tusch och akvarell på papper, 149 x 156 mm.

Pappret har på baksidan vikts på samtliga sidor, 54 mm. på ovansidan och c. 10 mm. på övriga sidor. På den större omvikningen har Bauer tecknat djurfigurer, en sprutande val samt (?) hästar

PROVENIENS
Gåva från konstnären till sin äldste bror Hjalmar Bauer (1874-1949),
skänkt av denne till Bernt Vilhelm Lindskog (f. Jönköping 1902), Generaldirektör vid Patentverket,
Lindskog donerade 1959 ett 25-tal verk av Bauer till Jönköpings museum
Privat samling Finland

UTSTÄLLD
Trollbunden. John Bauer och den magiska naturen, Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm 5 september 2020-23 maj 2021, katalognr 64

LITTERATUR
Prins Eugens Waldemarsudde, Trollbunden, 2020, sidan 291, avbildad helsida i färg sidan 279

Studie till John Bauers ikoniska verk "Sagoflickan" från 1912 (Privat ägo) (G. Lindqvist, John Bauer, 1979, s. 35 illustrerad) (fig. 1). "Sagoflickan" utfördes också som träsnitt 1914 (fig. 2). John Bauer utförde tre varianter på detta ämne vilka spänner över hela hans verksamhetsperiod, "Sagoprinsessan", "Sagoflickan" och "Freja". Till samtliga har hans hustru Ester, född Ellqvist tjänat som förebild.

"Sagoprinsessan" tillkom sommaren 1904 på Tjockö i Stockholms skärgård. Ester Ellqvist, hans studiekamrat och flickvän med vilken han gifte sig 1906, ses stående i profil på en lavaklädd berghäll med en björkskog i bakgrunden mot en blå himmel med solbelysta moln, klädd i en fotsid vid dräkt med en röd mantel hängande över axlar och rygg och med en liljekonvalj i bröstlinningen. Målningen är inte ett porträtt av Ester Ellqvist utan idealbilden av kvinnan, så som John Bauer ville se henne, ren, oskuldsfull och upphöjd som en oåtkomlig Valkyria. Hennes monumentala gestalt och hennes i ett okänt fjärran vilande blick är gudinnans. I början av 1905 utför John Bauer den slutliga målningen efter den friskare och mer spontana skissen (Jönköpings Museum, oljestudien i privat ägo) (fig. 3).

Nästa version på ämnet, och den mest kända, är "Sagoflickan" från 1912. Målningen har utan tvivel lånat drag av Esters profil, men Bauer målar inte längre sin hustru annat än i överförd bemärkelse. Detta till trots, då Bauer ställde ut målningen på 1913 års utställning på Konstnärshuset i Stockholm, kallade konstnärskamraterna den för "Bröstbild av fru Bauer" (G. Lindqvist, John och Ester, 1991, s. 74). Den stoltserade sagoflickan har fått monumental form och avståndet till hennes upphöjdhet är minst lika stort som i "Sagoprinsessan". "Sagoflickan" ses sittande med överkroppen bar på en stor gråsten högt över ett nordiskt skogs- och sjölandskap emot skymningen. Hon är vacker och livfull med långt, guldfärgat hår - en förlaga till de prinsessor som syns i Bauers konst de kommande åren. Betoningen på landskapet och flickans sensuella pose och utryck, framkallar bilden av ett lockande skogsrå.

För Karlskrona flickläroverk utför han 1917 sin sista version på ämnet, en stor målning som föreställer Freja, den nordiska kärleks- och fruktbarhetsgudinnan, idag överflyttad till Blekinge länsmuseum (Lindqvist, op. cit., illustrerad s. 118) (fig. 4) (en oljestudie i Jönköpings Museum samt en i privat ägo, såld på auktion 2007). Bauer har på nytt använt sig av "Sagoflickan" med sin blottade överkropp och sitt långa hängande ljuslockiga hår, men denna gång har han låtit flickan sitta bredbent inbjudande och med skötet dolt av ett löst draperat kläde. T I likhet med "Sagoflickan" ses Freja sittandes på en stor gråsten högt över ett nordiskt skogs- och sjölandskap. Till skillnad från de späda kvinnogestalterna i "Sagoprinsessan" och "Sagoflickan" har "Freja" blivit en kraftfull gestalt med breda axlar. Freja uttrycker en tung sensualism och livskraft, och Bauer har här lyckats behålla känslan av livsmoder och urkraft, trots linjens renhet och den dekorativa stiliseringen.

För frågor och konditionsrapport vänligen kontakta pierre.olbers@auktionsverket.se.