Allt ljus på storheterna inom modernt silver

Den stilrena och eleganta estetiken vi i dag förknippar med vårt svenska designarv är inget nytt, faktum är att den går att spåra hela vägen tillbaka till den karolinska eran och de tekniskt krävande silverbägare som en gång lade grunden för vår skandinaviska stil. I samband med Fine Art-auktionen Moderna & Nutida, som går under klubban den 21–22 maj på Stockholms Auktionsverk, finns det svenska moderna silvret representerat på ett enastående sätt. Rent och vackert, banbrytande i sin enkelhet. Där namn som Wolfgang Gessl, Sigurd Persson, Karlheinz Sauer och Birger Haglund sätter tonen bland ädelmetallerna.

– Sigurd Persson är en spännande formgivare inom många olika material, men förklarade sig själv som ädelsmed först och främst. Silvret var hans utgångspunkt, men samtidigt verkade han inom industridesign och som konstnär inom både glas och skulptur. Men silvret var hans valda medium, det utforskade han på ett otroligt grundligt sätt, berättar silverspecialist Anna Wehtje.

Wolfgang Gessl föddes i Wien 1949 men flyttade från Österrike till Sverige för att gå i lära hos Sigurd Persson. Han började arbeta i Perssons verkstad som lärling år 1972, en verkstad som han sedan övertog och under sin karriär blev han en av våra stora svenska ädelsmeder. Han utvecklade med tiden ett eget formspråk och gjorde sig känd för att vara både formsäker och modig. Han lekte gärna med föremålens ytor genom att blanda in stora stenar i sin formgivning, som bergkristall, obsidian och ametister – uttryck som är tydliga i de föremål som nu kommer att säljas hos Stockholms Auktionsverk.

– Wolfgang kom till Stockholm för att lära sig om Sigurd Perssons corpus silver, men just när han anlände höll läromästaren på med en stor smyckeutställning. Så han fick vackert sätta sig och göra ringar i verkstan på Högalidsgatan istället. Men det inspirerade honom å andra sidan tillräckligt mycket för att han senare skulle skapa sig ett eget signum, som bestod i att inkorporera stenar i sina corpus-arbeten.

Wolfgang Gessl gick bort 2017 men anses i dag vara en av våra mest uppskattade och yrkesskickliga ädelsmeder. Han undervisade i guld- och silversmide på Konstfack under 24 år, fem av åren som lektor. Även om det är ovanligt att se hans föremål på auktion så finns han representerad på många prestigefulla museer världen över – från Nationalmuseum till Royal College of Art i London och Historical Design i New York City. Nu möts Gessl och Persson igen, bland de silverföremål som ingår i vårens upplaga av Moderna & Nutida.

– Det är sällan man stöter på föremål av Wolfgang Gessl på marknaden, därför känns det särskilt roligt att kunna samla ihop ett flertal av hans alster på det här sättet. Som formgivare var han väldigt bra på att leka med mötena mellan form och material. Ytorna är ofta helt blanka och bryts av med en övergång till ett annat material. Från den rena metallen till den strukturerade bergskristallen, han hade en särskild förmåga att experimentera med ljuset i silvrets fasetter, berättar Anna Wehtje.

I början av 1700-talet var det svenska silvret känt för sin höga kvalitet, Karl XII beställde tolv praktbägare att ge som gåva till Peter den Store av Ryssland år 1699. Det var så klart viktigt att ge det finaste man kunde uppbringa och den stora, förgyllda karolinska bägaren var just det. I all sin stilrena prakt. Bägarna anses i dag tillhöra de mest förnämsta exemplen på svenskt karolinersilver. Med sina släta liv och förgyllda lock stod de ut bland den tidens överdådigt dekorerade silversmide – storheten låg i det enkla och vackra arbetet, som var tekniskt avancerat och ställde enormt höga krav rent hantverksmässigt. Det är samma stilrena, men ändå förhöjda elegans som driver på vårt stilrena svenska formspråk än i dag. Även det silver som vi i dag kallar för ”modernt” är tydligt besläktat med karolinerbägarnas uttryck och utgår från en och samma formmässiga utgångspunkt.

– Det moderna silvret är också slående i sin enkelhet, med tydlig form och rena ytor – egenskaper som känns igen från de historiska karolinerbägarna och har kommit att bli ett signum för det svenska silvret. Till och med under 1600- och 1700-talet, när vi var så starkt influerade av Tyskland, England och Frankrike – i allt från arkitektur till möbelformgivning – vågade vi hålla den här stilrena linjen och stå för silvrets släta liv och eleganta form. Något som blir särskilt anmärkningsvärt med vetskapen om att de flesta hantverkarna som sökte sig hit kom från Europa, det var till stor del de som hjälpte till att bygga upp stormakten Sverige. Men trots det bestod den svenska smaken och stilen, berättar Anna Wehtje.

I dag är vi inte lika vana vid att se silverföremålen som de konstverk de faktiskt utgör. ”Corpus” betyder kropp på latin och med det avses föremål i ädelmetall som har just en kropp, som inte är smycken. För att skapa ett sådant föremål driver smeden upp en form för hand, ett hantverk som gör varje föremål unikt i sitt slag.

– Den här kandelabern av Wolfgang Gessl är också ett unikat, det finns bara en. Vilket också betyder att den är som vilket konstverk som helst, men i en annan form än olja på duk. Den är dessutom gjord av en av våra största svenska smeder och prov på ett otroligt fint hantverk. Det är anmärkningsvärt att den ens kommer ut på marknaden.

Samtliga silverföremål finns nu publicerade i Fine Art-auktionen Moderna & Nutida. Visningen pågår den 15–20 maj på Nybrogatan 32 i Stockholm.

Vill du sälja med oss? Vi söker alltid spännande föremål till kommande auktioner. Kontakta oss via vår onlinevärdering eller kontakta våra specialister direkt.