Tillbaka till katalog

Sengustavianska taburetter av Ephraim Ståhl

Sengustavianska taburetter av Ephraim Ståhl
Sengustavianska taburetter av Ephraim Ståhl
Sengustavianska taburetter av Ephraim Ståhl
Sengustavianska taburetter av Ephraim Ståhl
Sengustavianska taburetter av Ephraim Ståhl
Sengustavianska taburetter av Ephraim Ståhl
Sengustavianska taburetter av Ephraim Ståhl
Sengustavianska taburetter av Ephraim Ståhl
Sengustavianska taburetter av Ephraim Ståhl
Sengustavianska taburetter av Ephraim Ståhl
Sengustavianska taburetter av Ephraim Ståhl
Sengustavianska taburetter av Ephraim Ståhl

Klubbat för:

Osåld

Estimate

100 000-125 000 SEK

Description

EPHRAIM STÅHL (stolmakare i Stockholm 1794-1820/21, kunglig hovstolmakare 1800-1809), ett par taburetter, högklassiga sengustavianska stockholmsarbete, efter Louis Masreliez design, signerade ES samt med Stockholms stolmakarämbetes sigill varav ett fragmentariskt, träskuren dekor och pastellage, förgyllda med slagmetall, sarg med bladstav, korslagda svanhalsar med linser, bladhölstrade tvärslåar med pärlkantade trissor, kannelerade benanfanger, höjd 45, 45 x 38 cm, smärre lagningar
LITTERATUR:
Håkan Groth: Nyklassicismen i Sverige, Stockholm 1991, sidan 217, bild 90, jämför bild och text
Bukowski Auktioner, Bellingasamlingen, Stockholm 1992, sidan 12, nr 54, jämför studier av Jean Eric Rehn från Herculaneum 1756
Eva Nordenfelt: Ephraim Ståhl en kunglig stolmakare, Stockholm 2007, sidan 154ff jämför snarlika taburetter av Ephraim Ståhl
Upptakten till den sengustavianska eran i Sverige var Gustav III:s italienska resa, en expedition som kungen genomförde mellan oktober 1783 och juli 1784. Säkerligen var kungen starkt påverkad av den nyss hemkomna Louis Masreliez, som tillbringade drygt ett decennium i Italien för att studera antikens lämningar och renässansens konst och arkitektur. Det var ett omfattande resesällskap som färdades med Gustav III, däribland överstekammarjunkare Gustaf Mauritz Armfelt, riksantikvarien Gudmund Jöran Adlerbeth, skulptören Johan Tobias Sergel, utöver övriga hovfunktionärer, hovpredikant, kock och läkare.
Tidigare, åren 1755-1756, hade arkitekten Jean Eric Rehn, målaren Johan Pasch och slottsbyggmästaren Johan Fröman, på drottning Lovisa Ulrikas bekostnad rest till Italien och tillbringat ett halvår i Rom. Under denna studieresa besöktes utgrävningarna i Pompeji och Herculaneum. Rehn gjorde gjorde ett omfattande skissmaterial av alla de antika föremål som han kom i kontakt med, flertalet teckningar ingick sedermera i Bellingasamlingen som numera igår i Nationalmuseums samlingar. Åter i Sverige utnämndes Rehn till hovintendent av drottningen och blev samtidigt professor vid Konstakademien, genom dessa positioner fick han ett betydande inflytande över utvecklingen inom arkitektur och formgivning.
Gustav III reste under titeln greven av Haga för att inte väcka för stor uppmärksamhet, första upphållet blev Verona, vidare till Pisa och Florens. Här stannade sällskapet en månad för att upphandla konstverk och genomföra åtskilliga besök i Uffizierna. Julen tillbringades i Rom, där julmässan i Peterskyrkan bevistades, samtidigt som påven Pius VI tog emot kungen. I början av det nya året fortsatte resan via Neapel där Vesuvius bestegs med bärstol, vidare till ruinstäderna Pompeji och Herculaneum där utgrävningar pågick som bäst. Båda städerna hade fått världsrykte genom de unika lämningar som påträffats, vilket skulle ge upphov till en ny konst- och arkitekturstil. Gustav III köpte en modell av Isistemplet i Pompeji, vilket senare skulle få sin svenska version genom Psyketemplet i Hagaparken.
Åter i Rom besökte kungen och Sergel de antika ruinerna efter Frescati och Tivoli, vid tillfället inköptes skulpturen Endymion, som just upptäckts bland ruinerna vid Tivoli. I Rom lyckades också Gustav III värva den franske konstnären Louis Jean Deprez till svensk tjänst, där han spelade en viktig roll för projekteringen av Hagaparken och dess byggande. De antika skulpturer som köptes under resan fraktades till Sverige och kom att utgöra grunden för Sveriges äldsta offentliga konstmuseum, Gustav III:s antikmuseum.
Genom Gustav III:s stora intresse för de sköna konsterna kom tiden efter hemkomsten omkring 1785 att präglas av intresset för antiken och intrycken från resan bildade en grogrund för den sengustavianska tiden, som präglas av den pompejanska stilen. Taburetternas originella formgivning är inspirerad av just antika bronstaburetter, funna i teatern vid Herculaneum i Italien. Arkitekten Jean Eric Rehn besökte utgrävningarna av Herculaneum i mars 1756 och gjorde då flera studier av föremål som upptäckts, i materialet återfinns skisser av en antik taburett med ben i form av svanhuvuden. Under sengustaviansk tid, 1785, kom Louis Masreliez att skapa den eleganta taburett som Ephraim Ståhl sedan omsatte i praktiken.

Auktionsnummer:

1062

Date:

2016-06-07