Med öga för Asien – Elisabet Fellbom om de oväntade kulturskatterna i våra hem

Nyheten tog landet med storm strax före jul.
SVT:s Rapport, TV4 och landets morgon- och kvällstidningar ville alla berätta den fantastiska historien om den förgyllda Buddha-statyn i brons från 1400-talet, som precis gått under klubban till ett slutpris på över 2,4 miljoner kronor på The Fine Asian Art Sale på Stockholms Auktionsverk.

– Ja, och som i ett trollslag visste väldigt många fler i Sverige vad en Shakyamuni Buddha är, säger Elisabet Fellbom. Det är helt fantastiskt – och mycket ovanligt – att ett verk av den här kvaliteten dyker upp i privat ägo i Sverige, och det är underbart att se den ta sin rättmätiga plats i kulturhistorien igen.

Försäljningen slog Sverige med häpnad, men mest överraskad blev nog säljaren själv. Statyetten som skapat intensiv internationell budgivning på auktionen hade hon köpt för drygt 20 kronor på loppmarknad i Uppsala på 1980-talet – helt ovetande om att det handlade ett högklassigt exempel på tidig Ming-estetik och ett verk av samma typ som finns i internationella toppsamlingar.

Men hon är långt ifrån ensam.
Tvärtom visar resultaten att många av de mest värdefulla asiatiska föremål som klubbats på Stockholms Auktionsverk under de senaste två åren nått toppnivåer tack vare att säljarna vänt sig till auktionshusets specialister för att få professionella värderingar. En sällsynt förgylld bronsskulptur från Dali-kungadömet föreställande Avalokiteshvara (2,3 miljoner kronor), en kejserlig thangka från 1800-talet föreställande Amitayus (1,6 miljoner kronor) och en över 200 år gammal doucai-skål med blomsterrankor och Yongzheng-märke (950 000 kronor) är bara några exempel.

– Den gemensamma nämnaren är att de alla haft ägare som inte hade den blekaste aning om värdet på föremålet som de haft i sin ägo. Därför är min rekommendation att man alltid ska vända sig till en specialist med ett asiatiskt föremål, säger Elisabet Fellbom, som arbetat som specialist inom asiatika på Stockholms Auktionsverk i nära 20 år.

Dagens marknad, där exempelvis värdefullt porslin som ursprungligen tillverkats för den inhemska kinesiska marknaden är särskilt eftertraktat, gör bedömningar extra svåra för den ovane.

– För den som inte är expert är det i praktiken omöjligt att med västerländska ögon avgöra vad som faktiskt är värdefullt och intressant. I takt med den snabba digitala utvecklingen ser jag många privatpersoner som försöker bild-googla eller använda AI i sin research, men det är något jag bestämt vill avråda från. Det kan bli väldigt fel. Här är den levande specialisten fortfarande det överlägset bästa verktyget, säger Elisabet Fellbom.