Gerda Roosval-Kallstenius, Interiör

GERDA ROOSVAL-KALLSTENIUS (1864-1939): Interiör från ett fattighus, Stockholm, signerad G. Roosval, olja på duk lagd på pannå av papp, 31 x 55 cm.

Proveniens: VASA KONST, Uppsala
Claes Mosers samling

Utställd: Uppsala, VASA KONST, "Northern Light - Det nordiska ljuset i svenskt sekelskiftesmåleri" 14 september-12 oktober 2013, nr 13 som "Ateljéinteriör"
Stockholm, Millesgården, "Mod och modernitet - 1900-talets djärva konstnärinnor", 2014, som "Aftonstund"
Katrinetorp, Katrinetorp Landeri, "Mod och modernitet - 1900-talets djärva konstnärinnor", 2016 som "Aftonstund"
Arvika, Rackstadmuseet, "Mod och modernitet - 1900-talets djärva konstnärinnor", 23 september 2017-10 januari 2018 som "Aftonstund".

Gerda Roosval-Kallstenius, née Roosval var syster till den kände konsthistorikern Johnny Roosval (1879-1965) och filmaren Albin Roosval (1860-1943). 1891 gifte hon sig med konstnären Gottfrid Kallstenius (1861-1943). Efter studier hos Christine Sundberg (1837-1892) i sin hemstad Kalmar, en av de 18 kvinnor som började vid Konstakademien 1864, det första året som kvinnor officiellt antogs, flyttade Gerda Roosval 1884 till Stockholm för att studera på Tekniska skolan, tidigare Slöjdskolan och nuvarande Konstfack. Hösten 1885 antogs hon till Konstakademien där hon studerade till 1891.

Den aktuella målningen är tillkommen under hennes studietid vid akademien, troligtvis 1888-90. Det oortodoxa motivet, en fattighusinrättning, är unikt såväl i hennes produktion såväl som i svensk konsthistoria. Motivet kan ha sin bakgrund i de faktiska förhållanden som rådde i Stockholm vid denna tid. Invandringen till Stockholm var stor under 1800-talets senare del, om än inte lika omfattande som utvandringen till Förenta staterna. Missväxt, protektionism och därav följande låga priser för jordbruksprodukter drev människorna från landsbygden. Över 10000 personer flyttade till Stockholm under vart och ett av åren 1885 och 1885. Bostadsbristen var svår.

Vid 1700-talets mitt ålåg det varje församling att sörja för sina fattiga och fattighus inrättades för de flesta församlingarna inom dess geografiska område. Kända sådana var Klara Fattighus och Katarina Fattighus. Storkyrko- och Riddarholmsförsamlingarna samt Tyska, Finska och Fransk-reformerta församlingarna inköpte egendomen Sabbatsberg 1751 för ordnande av fattighus för sina församlingar. Stockholms stads fattigvårdsnämnd blev huvudman för inrättningen 1865. Fattigvårdsnämndens avsikt var att centralisera de norra församlingarnas fattigvård. Under andra hälften av 1800-talet kom därför flera fattighus att uppgå i Sabbatsberg. År 1868 flyttade Klara församlings fattighus dit och 1872 öppnades två logementbyggnader för fattighjon från Jakob och Johannes, Kungsholms, Adolf Fredriks och Hedvig Eleonora församlingar.

Stockholms Auktionsverk vill framföra sitt tack till Charlotte Klingberg, barnbarnsbarn till Gerda Roosval-Kallstenius och författare till "En blå hyacint i Paris. Gerda Roosval-Kallstenius, hennes värld och verk", 2009, för hennes identifiering av motivet.