Omfattande samling brev från Axel Oxenstierna
Klubbat för:
80000 SEK
Utropspris
120 000-150 000 SEK
Beskrivning
OMFATTANDE SAMLING BREV FRÅN AXEL OXENSTIERNA.
OXENSTIERNA, AXEL (1583-1654), greve, statsman, rikskansler 1612, Gustav II Adolfs
främste medhjälpare.
63 brev och dokument författade av Axel Oxenstierna varav 32 egenhändigt skrivna och 31 av kanslist. 46 av dessa egenhändigt undertecknade. Tillsammans med 25 egenhändigt undertecknade kvittenser, 5 brev adresserade till Oxenstierna varav ett från drottning Kristina. Revor, fuktfläckar, skadade sigill och pappersförluster. Två av breven endast fragment.
Denna stora samling dokument omfattar i stort sett hela Axel Oxenstiernas aktiva tid inom svensk
statsförvaltning, det tidigast daterade dokumentet är från 1608 och det senast från dödsåret 1654.
Materialet är av särskilt intresse då - som Gunnar Wetterberg skriver i sin biografi "Kanslern" angående det offentliggjorda brevmaterialet - "Utgivarna inriktade sig på att belysa Oxenstiernas offentliga gärning. Det gick ut över praktiskt taget allt material som gäller förvaltningen av hans gods och andra egendomar, men även över det mesta av brev som rör familjens och släktens förhållanden". Då just dessa kategorier här är rikligt representerade, ges möjligheten att via materialet närma sig mindre belysta sidor av hans liv och gärning. Men här finns även material rörande det Torstenssonska kriget, ett brev från drottning Kristina samt ett brev till kusinen "Resare-Bengt" en knapp vecka efter Gustav II Adolfs död.
Detaljerad förteckning lämnas gärna på begäran.
En stor del av samlingen består av Oxenstiernas korrespondens med sina finska fogdar, rörande förvaltningen av honom tillhöriga gods. I februari 1614 donerades Kimito som friherreskap till Oxenstierna, och flera brev är ställda till de finska fogdarna Casper Matsson, Peder Andersson, Clas Eriksson och Peder Johansson, vilka ombesörjde den dagliga administrationen av detta, samt övriga finska affärer. Småningom utökades förläningen att även omfatta Nynäs gård, och den 3 februari 1620 skriver Oxenstierna en anvisning i 27 punkter om övertagandet av denna från Beata Sparre.
Fram till 1652, då Oxenstierna överlåter Kimito på sonen Johan, följer flera brev där Oxenstierna förhör sig om kontroll av jordeböcker, revision av räkenskaper och spannmålsleveranser m. m. Ett av breven innehåller kontrakt för uppförande av ett tegelbruk.
Samlingens tidigaste dokument är daterat den 22 augusti 1608, och behandlar arvskiftet efter Åke Johansson Bååt och Kristina Trolle, föräldrar till Oxenstiernas hustru Anna Åkesdotter. Skiftet upprättades mellan Oxenstierna och Bengt Sparre, gift med Annas syster, på deras hustrurs vägnar. Gunnar Wetterberg skriver om arvskiftet: "Skiftet ledde till att Oxenstierna blev herre till Tidö. Det är också så som hustrun genom årtionden skulle skriva till honom, som ´herre till Fiholm och Tidö´. Oavsett vilka titlar andra skulle stapla på honom så var det denne han förblev i hennes ögon". Tillsammans med Bengt Sparre var Oxenstierna även inblandad arvsskiftet efter Elisabeth Trolle, med egendomar i Danmark. I samlingen finns fyra dokument rörande detta, daterade 1611-1613. Arvskiftet pågick samtidigt som Danmark och Sverige låg i krig, vilket dock inte påverkade processen nämnvärt.
Av Axel Oxenstiernas sju söner var det endast två - Johan och Erik - som överlevde honom, och han skrev till dem livet ut. Korrespondensen med Erik representeras av 4 brev, i vilka såväl utrikespolitiska spörsmål (ex. förhållandet till Ryssland och Polen) som rena familjeangelägenheter dryftas. Här talas också om Eriks morgongåva till Elsa Elisabeth Brahe. Godsen Fiholm och Tidö nämns som främsta alternativ.
Från 1645 finns tre brev till amiral Erik Ryning, med instruktioner för flottan under "Torstenssonska kriget", igångsatt av Oxenstierna själv. Den 14 februari uppmanas Ryning att skyndsammast sjösätta flottan för att sätta press på danskarna, och att förlägga ett eller två örlogsfartyg till Kalmar för att hålla passagen mellan Bornholm, Skåne, Blekinge och Öland öppen och blockera tillförseln till Kristianopel, Ronneby och Kristianstad. Den 28 februari skriver Oxenstierna att han inte
hinner svara på Rynings senaste brev men att denne bör meddela hur mycket manskap han behöver för att bemanna skeppen till Kalmar. Den 19 april skriver Oxenstierna, nu på plats i Kalmar, till Ryning att Wrangel begär 400 båtsmän samt de sex fartyg som tidigare utlovats honom - en begäran som Oxenstierna eftertryckligt bifaller.
Brevet från drottning Kristina är daterat den 3 juni 1651, egenhändigt undertecknat, och behandlar den redan på 1630-talet uppkomna tvisten mellan bröderna Spierinck. Dessa, som mot provision drivit in licenter i Svenska Preussen, hade ådragit sig kanslerns missnöje eftersom deras egenintresse i allt för hög grad inkräktat på kronans, vilket ledde till att två av dem övergick i polsk tjänst medan den tredje, Pieter, kvarstod i svensk. Problemet var att bröderna inte kunnat enas om hur de intjänade provisionerna skulle fördelas. Drottningen beslutar till Pieters (1636 adlad Silfvercrona) fördel.
Detta kungliga brev ska vidare räknas som kvitto och upphäva Oxenstiernas obligationer som finns hos de två andra bröderna Spiernicks arvingar.
Brevet till Oxenstiernas kusin Bengt Bengtsson Oxenstierna, "Resare-Bengt", vid tiden guvernör i Augsburg, är skrivet i Frankfurt am Main den 12 november 1632, d.v.s. sex dagar efter Gustaf II Adolfs död vid Lützen. Axel Oxenstierna talar om sin stora sorg och oron för framtiden. Brevet är delvis på tyska och delvis på svenska, den svenska delen egenhändig. "Denne olycka ähr till beklaga, men Gudh bettre, inted till att andhra...Jag beder att min B. ville nu vedh denne fahrlighett medh all idkesamhett och flijtt förestå sitt gubernament, lijke sosom leffdhe Kong. M:tt, och ändå bettre och flitigere till des jag kan få sij huru sakerne sig skicka".
Proveniens: Kulla Gunnarstorps slott.
Auktionsnummer:
6396
Datum:
2016-12-20