Klubbat för:

700000 SEK

Utropspris

1 000 000-1 500 000 SEK

Beskrivning

SIGRID HJERTÉN
1885-1948
Iván med snöbollsmössa
Signerad och daterad Hjertén 16. Olja på duk, 130,5 x 85 cm.


PROVENIENS
Stockholms Auktionsverk, Moderna Kvalitén, våren 1999, katalognr 383, sidan 106
Svensk privatsamling

UTSTÄLLD
Expressionistutställningen: Liljevalchs Konsthall, Stockholm 1918, troligtvis katalognr 371. Betitlad Ivan
Sigrid Hjertén: oljemålningar och gouacher 1911 - 1936, Konstakademien, Stockholm 1936, katalognr 64 (felaktigt benämnd som utförd 1916)
Skånska Konstmuseet, Akademiska Föreningen 1938, katalognr 26,
Nationalmuseum, Stockholm 1949
1909 års män: Liljevalchs Konsthall, Stockholm 1959, katalognr 93. Betitlad Ivan med snöbollsmössa och violett scarf
Riksförbundet för Bildande Konst, Stockholm 1949, katalognr 12
Sigrid Hjertén: Liljevalchs Konsthall, Stockholm 1995
Sigrid och Isaac - Modernismens pionjärer: Norrköpings Konstmuseum 2002, katalognr 19
Sigrid Hjertén og Isaac Grünewald. Familieliv og avantgarde 1910-1919: Arken Museum, Ishøj, Danmark 2002. katalognr 19
Sigrid Hjertén, En mästerlig kolorist: Liljevalchs Konsthall, Stockholm 2018, katalognr 39

LITTERATUR
Carl Palme: Sigrid Hjertén, Bonniers Konstböcker, Stockholm 1936, omnämnd på sidan 35 under år 1916 (titel: Ivàn med snöbollsmössa och violett scarf)
1909 års män, utställningskatalog, Liljevalchs Konsthall, Stockholm 1959, omnämnd sidan 25
Katarina Borgh Bertorp m.fl.: Sigrid Hjertén, utställningskatalog, Liljevalchs Konsthall 1995, avbildad på sidan 213
Birgitta Flensburg, Katarina Bertorp - Norrköpings konstmuseum: Sigrid Hjertén & Isaac Grünewald - Modernismens pionjärer, utställningskatalog, Norrköpings konstmuseum 2002, avbildad på s. 60 och omnämnd på sidan 61
Görel Cavalli-Björkman, Karin Sidén, Rebecca Grünewald (red.): Sigrid Hjertén: en mästerlig kolorist, Prins Eugens Waldemarsuddes utställningskatalog, avbildad helsida på sidan 71


Få konstnärer har skildrat sitt eget barn med sådan intimitet och kärleksfullhet som modernisten Sigrid Hjertén. Trots den samtida kvinnosynen lyckades Hjertén under 1910-talet att hantera rollen som kvinna och konstnär förhållandevis väl. Det var få kvinnor, om ens någon, som kom att medverka vid så många utställningar som hon gjorde. Men kombinationen av rollen som yrkeskvinna och mor innebar att många av motiven hämtades ur hennes omedelbara närhet, såsom hemmet eller utsikten från ateljéfönstret. Helt naturligt kom därvid sonen Iván, född 1911, att bli hennes främsta modell. Otaliga är de situationer i vilka hon valt att avbilda honom, han ritar, sover, leker eller sitter i en fåtölj, han befinner sig på balkongen eller på sjukhuset och ibland avbildas han med en leksakshäst, en teddybjörn eller tillsammans med personer i sin omedelbara omgivning, såsom hans kusiner, fastrar eller familjevänner. I Hjerténs bilder får man följa sonen från en tidig ålder, gärna iklädd sjömanskostym och med de stora bruna ögonen kikandes fram under den karaktäristiska mörka boben, fram till den brådmogne tonåringen. Trots att motiven ofta var traditionella blev hennes måleri allt annat än konventionellt, och med sitt avantgardistiska formspråk bröt den kontroversiella Hjertén helt mot rådande föreställningsnormer. Genom sin förmåga att iaktta och avbilda Iván i alla aspekter av vardagslivet kom hon också att förmedla en ny syn på barnet. Färgen och formens värde blir överordnat en naturalistisk återgivning, och bandet mellan mor och son känns självklart och okonstlat. Där Iván i fadern Isaac Grünewalds målningar ofta blir del av ett arrangerat motiv där han snällt, men något uppställt, poserar för sin far, är han i sin mors avbildningar i stället en naturlig del av rummet.

Under 1910-talet utvecklade Hjertén sin egen särpräglade stil, där olika färgplan av varma och kalla toner samspelar och ställs mot varandra, vilket tydligt framgår i denna avbildning av sonen. Vid målningens tillkomst är Iván fem år gammal, iklädd en snöbollsmössa och en blå kapprock med sammetskrage. På rocken ser man sammetsknappar och under den skymtar en sjömanskrage. Om halsen bär han en violett halsduk. I handen håller han ett spö och benen är klädda i bruna damasker.

Som så ofta utnyttjar Hjertén här modernismens nya rum, med en helt platt bakgrund nästan helt utan perspektiv där fokus i stället läggs på den ytmässiga prägeln. En skuggliknande färgeffekt omger motivet. Tillsammans med halsduken utgör skuggan, gymnastikbandet och damaskerna de varma partierna, vilka ledigt kontrasterar den i övrigt kyliga bilden. De grå-gröna nyanserna i bakgrunden förstärker sonen Iváns framträdande. Upplevelsen blir att han nästan lyfts fram ur målningen, och det är ingen tvekan om att sonen är ljuset i moderns liv. Trots det för Hjertén typiskt enkelt tecknade och stiliserade motivet, av vissa kritiker vid tiden liknat vid serietidningsfigurer, framträder genom de modiga färgvalen de avgörande detaljerna i kläderna och anletsdragen. De turkosa ögonbrynen kontrasteras exempelvis effektfullt mot de korallröda läpparna. Iván står bredbent och med en uppfordrande blick, som om han otåligt väntar på att mamman ska färdigställa målningen så att de kan gå ut i den kylslagna luften. Barnets nyfikenhet och upptäckarglädje går inte att ta miste på.

Målningen har varit utställd vid ett flertal tillfällen och då med omväxlande titlar och ibland med felaktig datering i utställningskataloger. Första gången den visades offentligt var vid tillkomståret, på den vid tiden omskrivna Expressionistutställningen på Liljevalchs, som kom att kallas för "den stora färgskrällen" och blev den första betydande utställningen av modernismen i Sverige. Målningen är ett utmärkt exempel på Hjerténs karaktäristiska 1910-talsmåleri och en mors gränslösa kärlek till sitt barn.

Auktionsnummer:

289

Datum:

2019-05-16