Klubbat för:

55000 SEK

Utropspris

60 000-80 000 SEK

Beskrivning

MARCUS LARSON
1825-1864
Norsk fjord i månsken. Motiv från Sognefjorden
Signerad och daterad M Larson 1852 (ristad signatur). Olja på duk, 32,5 x 47 cm.

Förgylld och ornamenterad originalram

På baksidan intygad av Gustaf Jaensson (1891-1981), chefskonservator vid Nationalmuseum från 1921, Konstakademien från 1928 och Hovkonservator samma år

PROVENIENS
Notarie K. J. Rhedin och hans hustru Maria Rhedin, Stockholm, Sibyllegatan 17 Stockholm (1917, genom testamente, erhöll Nationalmuseum från änkefru Rhedin ett antal värdefulla målningar i gåva)

UTSTÄLLD
Stockholm, Föreningen för nordisk konst, Förteckning på oljemålningar och handteckningar af S. Marcus Larson, från 29 september 1880, nr. 22 (utlånad av änkefru Märta Rhedin)

LITTERATUR
Axel Gauffin, Simon Marcus Larsson 1825-1864. Ett svenskt konstnärsöde, 1907, under Förteckning över Marcus Larssons arbeten, s. 5 under 1852, nr. 126 "Sognefjorden i månsken"


"Norsk fjord i månsken. Motiv från Sognefjorden", 120 x 180 cm., i Nationalmuseum är en av Marcus Larssons mest kända målningar (NM 2000) (fig. 1). Målningen utfördes 1861 året innan Marcus Larsson lämnade Sverige för att aldrig återvända. Flera versioner av målningen är kända, av både tidigare och senare datum, i stora såväl som små format. Den tidigaste kända målningen på detta motiv utfördes 1850, samma år som Marcus Larsson första gången besökte Norge (A. Gauffin, Marcus Larsson. Ett svenskt geni, 1943, s. 56, avbildad s. 55, litografi i kalendern Norden 1852). Motivet visar den s.k. Getryggsåsen vid Dyredal i Sognefjorden.

Unionen mellan Norge och Sverige och förlusten av Finland bidrog till en allmän förskjutning av intressen mot vårt västra grannland. Den för svenskar tidigare tämligen okända norska historien fängslade både konstnärer och författare. Sognefjorden och dess betydelse i norsk historia kom särskilt att fascinera. Det var här Kung Sverre bekämpade sin rival Magnus Erlingson 1184, en seger som ledde till Norges storhetstid under medeltiden och det är också här de isländska s. k. Fornaldarsagorna, Soga om Torstein Vikingsson (Þorsteins saga Víkingssonar) och Fritjof den djärves saga (Friðþjófs saga hins frokn), från omkring år 1300, utspelar sig.

År 1825 utkom Esaias Tegnérs romantiska diktverk Frithiofs saga, vilket är baserad på de isländska Fornaldarsagorna. Verket blev omåttligt populärt och ledde till att ett flertal konstnärer kom att besöka det område i Sognefjorden där sagan utspelas. 1827 utförde den norske konstnären Johan Christian Dahl sin kända målning "Vinter vid Sognefjorden", efter en skiss han utfört på plats plats året innan (Nasjonalmuseet for Kunst, arkitektur og design, Oslo). I syfte att utföra teckningar till en planerad illustrerad tysk utgåva av Frithiofs saga, besökte landskapsmålaren Carl Johan Fahlcrants sommaren 1827 Sognefjorden tillsammans med bröderna August Anckarsvärd (1783-1874) och Michael Gustaf Anckarsvärd (1792-1878) (U. Frost, Till Norrige! En voyage pittoresque år 1827, 1997). Den illustrerade tyska utgåvan skapade en vurm i Tyskland för vikingatiden som kom att få stor genomslagskraft på tysk kultur. En rad tyska författare införlivade äldre norsk historia i sina verk. Philipp zu Eulenburg introducerade Kejsar Wilhelm II för den nordiska välden då denne ännu var kronprins, vilket kom att få avgörande betydelse för dennes världsuppfattning och politik. Eulenberg presenterad honom också för Bayreuth-kretsen. Wilhelms intresse för den gamla vikingavärlden, till vilken han enligt egen utsago kände sig dragen med magiska band, kommer till uttryck i hans uppskattning av Eulenbergs ballad Wie sig Freunde wurden. Under intryck av denna skrev skrev kejsaren 1888 till honom från Stockholm: "Ett hjärtligt tack för vänliga nyheter sänder jag er från skaldesångernas, de vackra kvinnornas och Havskungens land. Från den nordiska Ur-valans rike, från dess skär, klingar min hälsning till min vän skalden"Hokan" (B. Grimm, Wilhelm II och Norge, i uts. kat., Skandinavien och Tyskland 1800-1914. Möten och vänskapsband, 1997, s. 100). Åren 1892-1914 besökte kejsaren Norge varje sommar ombord på sin yacht Hohenzollen. För att underlätta hans besök vid Sognefjorden skapade norska bönder en vandringsled, "Keiserstien". Som en gåva till Norge bekostade kejsaren 1912 en 26 m hög staty föreställande Frithiof den djärve som restes på Vangsnes i Sogn, den plats där Frithiof enligt sagan levde. Det var ett minnesmärke som skulle påminna alla "indogerner" om att de var av samma stam, samma blod.

Några av Marcus Larsons kända versioner av "Norsk fjord i månsken. Motiv från Sognefjorden" tillkom i Düsseldorf där Marcus Larson var verksam åren 1852-55. Den uppmärksamhet Tegners Frithiofs saga hade rönt i Tyskland, kan säkert ha stimulerat Larson att utföra flera versioner av målningen. Larsons dramatiska skildring av Sognefjorden skall ses i ljuset av dess betydelse i norsk historia samt de fornnordiska sagor som utspelas kring Sognefjorden. Trots att staffaget i samtliga kända versioner bär tidsenliga klädedräkter, är kompositionen fylld av dramatik och förlänar en tydlig sagomättad stämning.


För frågor och konditionsrapport kontakta pierre.olbers@auktionsverket.se

Auktionsnummer:

1532

Datum:

2020-12-09