Klubbat för:

40000 SEK

Estimate

40 000-50 000 SEK

Description

PEHR LJUNG (ornamentbildhuggare i Stockholm 1743-1819, kunglig hovbildhuggare 1788) tillskriven, spegel, högklassigt sengustavianskt stockholmsarbete, träskuren dekor, förgylld med polerat guld och slagmetall, krönt av bandrosett med hänge och illusorisk upphängning, äggstav, fält med genombrutna nollgaller mot ultramarin botten, mitten med rosett, skålad ram med pärlstav, märkt Zibeths, fasettslipade kvicksilverfolierade glas, originalbakstycke, 208 x 95 cm, obetydliga retuscher och slitage
Jämför utkast till gustaviansk ram av Pehr Ljung i Nationalmuseums samlingar (NMH 429/1892)

PROVENIENS:
Adliga ätten Zibeth, sannolikt hovkanslern Christoffer Bogislaus Zibeth (1740-1809) eller hans bror kunglig sekreteraren Ebbe Ludvig Zibeth (1752-1817)

LITTERATUR:
Torsten Sylvén & Elsebeth Welander-Berggren: Speglar, Spegelmakare och Fabrikörer i Sverige 1650-1850, Stockholm 2000, sidan 166 jämför speglar signerade av Pehr Ljung
Ingrid Sjöström, red.: Haga - Ett kungligt kulturarv, Karlstad 2009, sidan 239 jämför bildhuggeri av Pehr Ljung på dörröverstycken i Haga slott
Stockholms Auktionsverk, Klassiska, våren 2014, nr 2012, jämför spegel/ram tillverkad av Pehr Ljung 1781 för dispaschören Lucas von Breda d.y.
Stockholms Auktionsverk, Klassiska, våren 2015, nr 1102, jämför spegel tillskriven Pehr Ljung

Märkningen "Zibeths" på spegelramens baksida syftar sannolikt på en märkning i samband med tillverkningen av spegeln. När den skulpterade stommen lämnades till förgyllaren märktes ofta föremålet upp med beställarens namn och eventuella instruktioner om ytbehandligen. Flera exempel på denna typ av märkning är kända när det gäller Pehr Ljungs konsolbord. Adliga ätten Zibeth bestod vid tidpunkten för spegelns tillverkning av tre bröder, varav samtliga var ogifta och slöt därmed sin ätt 1817. Sannolikt har spegeln ursprungligen tillhört antingen Christoffer Bogislaus Zibeth eller hans yngste bror Ebbe Ludvig Zibeth. Förstnämnde utnämndes 1762 till handsekreterare hos kronprins Gustav, 1764 hovsekreterare, 1773-1786 andre direktör för kungliga teatrarna och 1790 en av de aderton i Svenska Akademien. Christoffer Bogislaus Zibeth upphöjdes till friherre 1805 och slöt 1809 sin friherrliga ätt. Hans yngste bror, Ebbe Ludvig, utnämndes 1782 till handsekreterare hos hertig Fredrik Adolf och fick 1788 kunglig sekreterares titel. I samband med hertigens död 1803 hade han särskilt uppdrag med bouppteckningen. Qvesarums slott i Skåne ägdes under 1700-talets slut av Christoffer Bogislaus, vilket senare genom testamente övergick till brodern Ebbe Ludvig.

PEHR LJUNG 200 ÅR 1819-2019

Pehr Ljung tillhör en av de tongivande ornamentbildhuggarna under den gustavianska eran. Fadern Johan Ljung var verksam vid Stockholms slott som hovbildhuggare och arbetade med att färdigställa inredningen i det nya kungaresidenset. Sonen Pehr fick sin första utbildning i faderns ateljé och studerade även för Jean Eric Rehn vid Kungliga Akademien för de fria konsterna. 1777 startade Ljung egen verkstad och utnämndes 1780 till agrée vid Akademien. Genom sina arbeten vid Haga för kungen, Gustav III, erhöll Pehr Ljung 1788 titeln kunglig hovbildhuggare och 1794 upptogs han som slottsbildhuggare. I motsats till sina jämnåriga konstnärskollegor, däribland Masreliez och Sergel, gjorde inte Ljung några studieresor utomlands. Istället förvärvade han en omfattande samling med planschverk och mönsterblad, vilka utgjorde inspirationskällor för många av hans arbeten. I hans bouppteckning framgår att verk av såväl Piranesi och Winckelmann samsades med arbeten av Blondel, Meissonnier, Le Pautre och Oppenord.

Det tidigast kända mer betydande uppdraget utförde Pehr Ljung 1778-1779 med utförandet av galjonsfiguren och akterspegelns dekor till Amphion, Gustav III:s berömda skonert. 1783 signerade han sex små reliefer, utförda för hertig Fredrik Adolfs lilla sängkammare på Stockholms slott. Förlagorna till dessa hämtades från ett planschverk, Antichità di Ercolano, i hertigens bibliotek. Enligt en anonym biografi om Pehr Ljung, som finns som manuskript i Kungliga Biblioteket, var det bildhuggarens arbeten för hertigens räkning, såväl för hans våning på Stockholms slott som hans lustslott Tullgarn, som fick Gustav III att i hög grad intressera sig för konstnären att han under en tid regelbundet besökte hans ateljé.

Under åren 1787-1791 levererade Ljung arbeten till turkiska och kinesiska paviljongerna, Amor och Psyche-templet, samt Gustav III:s egen paviljong på Haga, arbeten vilka utfördes i nära samarbete med i första hand Masreliez. Under 1790-talets första hälft utförde Ljung ytterligare arbeten för Tullgarns slott och biträdde även vid inredningen av prinsessan Sophia Albertinas palats, nuvarande Utrikesdepartementet. I den anonyma biografin över Ljung nämns särskilt att bildhuggaren introducerade en "alldeles ny antique styl" inom möbelkonsten. Utmärkta exempel på denna sida av hans bildhuggarkonst är de tre konsolborden i röda förmaket på Tullgarn, utförda 1794, med dekor karyatider och bordsskivor av porfyr. I matsalen vid Gustav III:s paviljong på Haga förebådar ett par konsolbord och servanter den kommande empirestilens intåg, medan det speciella konsolbordet för Laokoongruppen i Divansförmaket imiterar antikens mörkpatinerade bronsbord, men skulpterat av Ljung i trä. Genom dessa arbeten framgår hans förmåga att översätta Louis Masreliez och Louis Jean Desprez idéer från ritningar till tredimensionella möbler.

Auktionsnummer:

2091

Date:

2019-12-10