Tillbaka till katalog

Ljusstakar, 1 par, stockholmsarbeten i Karl Johan

Ljusstakar, 1 par, stockholmsarbeten i Karl Johan
Ljusstakar, 1 par, stockholmsarbeten i Karl Johan
Ljusstakar, 1 par, stockholmsarbeten i Karl Johan
Ljusstakar, 1 par, stockholmsarbeten i Karl Johan
Ljusstakar, 1 par, stockholmsarbeten i Karl Johan
Ljusstakar, 1 par, stockholmsarbeten i Karl Johan
Ljusstakar, 1 par, stockholmsarbeten i Karl Johan
Ljusstakar, 1 par, stockholmsarbeten i Karl Johan
Ljusstakar, 1 par, stockholmsarbeten i Karl Johan
Ljusstakar, 1 par, stockholmsarbeten i Karl Johan

Klubbat för:

90000 SEK

Utropspris

100 000-125 000 SEK

Beskrivning

LJUSSTAKAR, ett par, högklassiga stockholmsarbeten i Karl Johan, monteringar av matterad och polerad brännförgylld brons, Rännåsporfyr från Elfdahls Porphyrverk, rund profilerad fot, bladhölstrad fattning, slätt nedåt avsmalnande skaft, urnformad ljushållare omgiven av blomsterkrans, lösa manschetter, höjd 32,5 cm, smärre kantnagg och slitage, ena krönet med mindre fyllning, senare manschetter

LITTERATUR:
Bukowski auktioner: Porfyr - en utställning kring föremål från Älvdalens Gamla Porfyrverk, Stockholm 1985, sidan 43 & 86, nr 90, jämför snarlika ljusstakar av Rödådrig Rännåsporfyr för familjen Wahrendorff vid Åkers Styckebruk
Stockholms Auktionsverk, Klassiska, hösten 2013, nr 1190, jämför ett par snarlika ljusstakar som var gåva från kung Kristian VIII av Danmark till balettmästaren August Bournonville
Elsebeth Welander-Berggren: Porfyr - den kungliga stenen, Stockholm 2016, sidan 123, nr 52, jämför ovannämnda ljusstakar i Röd Rännåsporfyr

Modellen av ljusstakar föreligger i ett fåtal kända exemplar, där alla har olika typer av porfyr i monteringen. Vid porfyrutställningen 1985 visades ett mycket snarlikt par, men med rödådrig Rännåsporfyr, som tidigare tillhört familjen Wahrendorff vid Åkers Styckebruk. Hösten 2013 såldes ett par ljusstakar av samma modell, utförda i Röd Rännåsporfyr, vilka var en kunglig gåva från kung Kristian VIII av Danmark till balettmästaren August Bournonville. Ett tredje par ljusstakar av den ytterst sällsynta gröna tinguaiten såldes på auktion i London

Den kraftfulla modellen och de utsökta brännförgyllda monteringarna tillhör utan tvekan ett av de högklassiga arbeten som tillverkades under Karl Johan-epoken.

ÄLVDALENS SKATTER

Förekomsten av porfyr i Älvdalen uppmärksammades under 1700-talets första hälft, men det skulle dröja ännu ett drygt halvsekel innan produktionen vid Elfdals Porphyrverk skulle sättas igång. Genom riksrådet Nils Adam Bielke påbörjades teckningen av andelar i verket. Anledningen till detta initaitiv var ursprungligen de fattiga förhållanden som dalasocknarna upplevde kring Älvdalen. Missväxtåren 1772 och 1773 hade slagit hårt mot den prövade befolkningen och tanken på att låta bearbeta den naturliga förekomsten av porfyr tog form som ett försök att skapa förutsättningar för en utkomst. 1787 presenterades den första vasen som tillverkats av Svart Rånnäsporfyr, för Gustav III, för att väcka kungens intresse för verkstadsprojektet. Vasen framställdes i Eskilstuna under ledning av Eric Nordvall, han skulle sedermera konstruera och bygga upp porfyrverket i Älvdalen.

Porfyren hade sedan faraonernas tid varit populär bland härskarna och genom romarna introducerades den glänsande hårda stenen till Europa, med leveranser från de egyptiska stenbrotten. Under 300-talet e.Kr. avbröts importen av egyptisk porfyr till Europa, men efterfrågan fanns fortfarande. Detta ledde till att man började återanvända äldre porfyr för att tillverka nya föremål. Genom intresset för antikens konst under den gustavianska eran och de Grand Tour resor som genomfördes av såväl Gustav III, som adelsmän och konstnärer, fanns en utmärkt plattform för porfyrutvinning och tillverkning i landet. I styrelsen för Elfdals Porphyrverk återfanns många namnkunniga personer, Carl August Ehrensvärd, Louis Masreliez och Johan Tobias Sergel samt Gustav III:s konstagent i Italien, Carl Fredrik Fredenheim. Initialt var tillverkningen mycket begränsad och ekonomiskt inte alls den framgång som man förväntat, porfyren var hård och svårbearbetad, vilket krävde mycket tålamod och ekonomiska resurser. Det dröjde fram till Karl XIV Johans tid, då den nya franska kronprinsen låtit förvärva porfyrverk i sin son Oskars namn, som verksamheten fick sin blomstringsperiod.

När man studerar bouppteckningar efter Gustav III:s bror Fredrik Adolf, eller hertig Karls hustru Hedvig Elisabeth Charlotta, slås man av den rikedom av porfyrföremål som medlemmarna av det svenska kungahuset förvärvat på ett tidigt stadium. Mycket av detta finns bevarat i Husgerådskammaren, men mycket av den enskilda egendomen såldes också i samband med de offentliga sterbhusauktioner som förrättades av Stockholms Stads Auctionskammare.

Auktionsnummer:

2188

Datum:

2019-12-10