Tillbaka till katalog

Skulptur från palatset Makalös, 1600-tal

Skulptur från palatset Makalös, 1600-tal
Skulptur från palatset Makalös, 1600-tal
Skulptur från palatset Makalös, 1600-tal
Skulptur från palatset Makalös, 1600-tal
Skulptur från palatset Makalös, 1600-tal
Skulptur från palatset Makalös, 1600-tal
Skulptur från palatset Makalös, 1600-tal
Skulptur från palatset Makalös, 1600-tal
Skulptur från palatset Makalös, 1600-tal
Skulptur från palatset Makalös, 1600-tal
Skulptur från palatset Makalös, 1600-tal
Skulptur från palatset Makalös, 1600-tal
Skulptur från palatset Makalös, 1600-tal
Skulptur från palatset Makalös, 1600-tal

Klubbat för:

50000 SEK

Utropspris

60 000-80 000 SEK

Beskrivning

SKULPTUR FRÅN PALATSET MAKALÖS, yngre vasatiden, utförd av mäster Markus Hebel (bildhuggare från Neumünster, Holstein, verksam i Sverige från 1630-talets slut till sin död 1664), skulpterad sandsten delvis bronserad, föreställande Bacchus på tunnan, tunnlocket med inskription VNSER SINDT ZWEE (vi är två), baksidan med järnten för väggfäste, höjd 58, längd 38, bredd 35 respektive med järnten 57 cm, smärre lagning
Jämför skulptur föreställande Bacchus på tunnan ur samma serie om fyra i Stockholms Stadsmuseum, inventarienr SSM_14879_0

PROVENIENS:
Fältherren greve Jakob De la Gardie, De la Gardieska palatset, känt som palatset Makalös, Kungsträdgården, Stockholm
Restaurang Hamburger Börs, kvarteret Jakob Större, Jakobsgatan 6, Stockholm

LITTERATUR:
Svenskt Konstnärslexikon, del III, Malmö 1957, sidan 67, auktionens skulptur omnämnd under Markus Hebel
Göran Axel-Nilsson: Makalös - fältherren greve Jakob De la Gardies hus i Stockholm, Stockholm 1984, sidan 112, auktionens skulptur omnämnd, figur 55, jämför en av de fyra Bacchus skulpturer som Markus Hebel utförde, figur 54, blyertskiss av Erik Dahlberg där skulpturmotivet figurerar, sidan 115, jämför text

Det mytomspunna palatset Makalös eller De la Gardieska palatset låg vid Norrström, mellan nuvarande Kungl. Operan och Karl XII:s staty. Palatset uppfördes mellan 1635-1643 av fältherren greve Jakob De la Gardie och intog en framträdande plats i dåtidens stadsbild, mittemot slottet Tre Kronor. Byggmästaren bakom det spektakulära bygget var Hans Jakob Kristler, som även ansvarade för ombyggnaden av Tyska kyrkan.

Palatset var uppfört av tegel i två våningar med fyra hörntorn, det höga sadeltaket rymde tre våningar och överst fanns ett lusthus. De la Gardies ambition med bygget var att visa upp sina framgångar på slagfältet och sin nyvunna ställning som en av landets mest inflytelserika adelsmän. Palatsets fasader smyckades med sandstensskulpturer i form av mytologiska motiv av antikens gudar, romerska krigare, maskaroner och andra krigiska emblem. Utsmyckningarna utfördes av inkallade bildhuggare från Tyskland, däribland mäster Didrik Blume och Markus Hebel.

I samband med reduktionen drogs palatset in till Kronan och användes under 1700-talet som sädesmagasin, arsenal och livrustkammare. Gustav III beslutade att genomföra en ombyggnation av palatset till teater, under namnet Nya Dramatiska Teatern. Slutligen förstördes byggnaden av en dramatisk brand som startade den 24 november 1825, därefter revs resterna av det forna Makalös. En del av den konstnärliga utsmyckningen bevarades på olika museer eller murades in i fasader runtom i Stockholm, ett fåtal fragment finns i privat ägo. Auktionens skulptur monterades som kröndekor i entréportalen till restaurang Hamburger Börs på Jakobsgatan 6 i Stockholm. Fastigheten revs vintern 1970/1971 i samband med rivningarna av Klarakvarteren.

Bildhuggaren Markus Hebel kom till Sverige i slutet av 1630-talet och man kan påvisa att han är i Jakob De la Gardies tjänst 1638 vid byggandet av palatset Makalös i Stockholm. Han utförde där en betydande del av slottets skulpturala utsmyckning med friser, reliefer, balustradernas liggande lejon, otaliga hermer och Bacchusfigurerna som prydde fasaden. Samtliga av slottets öppna spisar med undantag av två utfördes av Hebel där han arbetade med röd öländsk kalksten. Efter att Makalös blev fullbordat fortsatte han arbetet för De la Gardie vid Jakobsdal och Ekholmen i Uppland.

Hebel blev mästare i Sverige 1641 och samma år utförde han några änglahuvuden för valven i Tyska kyrkan och en altaruppsats och tre bevarade epitafier. 1650 anlitades han för att uppföra drottning Kristinas triumfport på Norrmalmstorg (nuvarande Gustaf Adolfs torg), och får 1653 ett kontrakt på uppförandet av två portaler för Gabriel De la Gardies räkning vid Drottningholm samt ett altare och predikstol för kyrkan. För Carl Gustaf Wrangel utförde han vapensköldar och troféer som monterades på Skoklosters gavelsidor. Hebel är representerad vid Stockholms stadsmuseum med en av Bacchusfigurerna från Makalös.

Auktionsnummer:

124

Datum:

2018-12-05