





JOHN BAUER. "Han förde honom över vägar och stigar, över berg och backar. Och hela tiden sov han".
Korkein tarjous | 210 000 SEK |
---|---|
Klubbas | Valmis |
Hus | Stockholms Auktionsverk Nybrogatan 32 |
Föremålet har klubbats. |
Blyerts samt lavering i grått och täckvitt, 26,1 x 26 cm. Signerad John Bauer och daterad 09.
"Han förde honom över vägar och stigar, över berg och backar. Och hela tiden sov han" ur Anna Wahlenbergs "Tomtarna".
PROVENIENS
Bokförläggare Erik Åkerlund , därefter i arv till nuvarande ägare.
UTSTÄLLNINGAR
Nationalmuseum, Stockholm, "Bauer - en konstnär och hans sagovärld", 1981, kat nr. 59.
Millesgården, Stockholm, "John Bauers sagovärld", 5/12 1993 - 20/2 1994, kat nr. 30.
Österbybruks Herrgård, Österbybruk, "John Bauers sagovärld", 1994, kat nr. 30.
LITTERATUR
"Bauer - en konstnär och hans sagovärld", Nationalmusei utställningskatalog nr 450, red. Per Hedström, 1981, avbildad i katalogdelen sid 141.
"John Bauers Sagovärld". Millesgårdens utställningskatalog nr 27, avbildad helsida sid 56.
"John Bauers Sagovärld",1994, avbildad helsida sid 28.
Redan under sin utbildning på Konstakademien 1901 skrev John Bauers lärare, professor Gustaf Cederström: “hans konst vill jag kalla stor konst, och i sina nästan miniatyrartade arbeten har han gett oändligt mycket mäktigare intryck än så många s k monumentalmålare på tunnlandstal av duk. Det kommer ju ej an på ytinnehållet, utan på innehållet”. Detta citat fångar storheten hos John Bauer - att hans bilder må vara mindre till formatet men rymmer så oändligt mycket; en skicklig konstnär som hämtar stoff från konsthiorien och ett besjälat landskap där betraktaren som möter det blir belönad med ett alldeles unikt universum.
Efter avslutade studier vid Konstakademien stod det klart att John Bauer hade talang för illustrationer. Som konstnär var han ej radika, och hela hans konstnärsgeneration kan nästan sägas vara en lugn bro mellan Opponenterna och Konstnärsförbundet och den spirande modernismen.
Sommaren 1904 fick John Bauer uppdraget att illustrera C A V Lundholms praktverk “Lappland” vilket innebar en månads vistelse i norra Sverige tillsammans med samerna. Under denna period fick Bauer uppleva en annan sorts natur än hans barndoms Vätternbygd, men naturmystiken kände han igen. Denna mystik hänger för John Bauer ihop med hur han upplever skogens väsen under perioder av sinande arbetsro och tilltagande depressiva perioder. Efter mötet med Esther Ellqvist 1903 försöker han finna på så många uppdrag och försäljningsmöjligheter som möjligt för att möjliggöra ett giftermål och det är under denna period av tecknade som han kommer i kontakt med redaktionen till ”Julstämning” och senare även med Erik Åkerlund.
John Bauers unika stil är som ett lapptäcke av det han ser och upplever under sitt korta liv. Det tyska arvet från hans far resulterar i resor runt om i Tyskland där konst och arkitektur påverkar hans vurm för det medeltidsromantiska inslaget i hans motiv. Under sin resa till Italien med hustrun Esther Ellqvist 1908-1909 fångas han av den tidiga renässansens mästare som Piero della Francesca, Sandro Botticelli och Fra Angelico vilkas Madonnor har flera likheter med de prinsessor som befolkar Bauers bilder. Det är även ljuset i de gamla mästarnas målningar som fångar Bauer vilket leder till att hans egen övertygelse om det något mörka nordiska naturromantiska landskapet kommer på kant, jämfört med renässansens ljushet och dess hantering av det (gudomliga) ljuset. I de senare årgångarna av “Bland tomtar och troll” finns det en sammanfattning av John Bauers naturreligion där den svenska naturen är en sorts tempelsal i vilken han fogar in element från den italienska renässansens andlighet.
John Bauers unika stil och förnyelse av illustrationen som en helt egen konstform uppmärksammades även i hans samtid då Nationalmuseum 1911 förvärvade två akvareller och Anders Zorn införlivade “Nu är det redan halvskum natt” i sin egen samling.
På vårens klassiska auktion har Stockholms Auktionsverk fått förmånen att visa och sälja tre akvareller av John Bauer som alla har varit i förläggaren Erik Åkerlunds samling. 1907 fick John Bauer i uppdrag att illustrera en ny sagosamling, “Bland tomtar och troll”, som gavs ut av “Julstämnings” redaktion och på så sätt kom Erik Åkerlund att sprida en bildskatt till generationer framöver. Under åren 1907-1915 (med undantaget 1911) illustrerade John Bauer “Bland tomtar och troll” som hade en upplaga omkring 100 000 exemplar - en hisnande upplaga för tiden. Efter Bauers bortgång kom sagosamlingen att tryckas i nya upplagor och på så sätt gick fler generationer ta del av hans helt unika natur och universum.
I John Bauers skogar är troll och väsen ständigt närvarande men de är aldrig skrämmande, utan har alltid betraktarens och läsarens sympati genom sin dumhet och naivitet. Är det första mötet med trollen eller tomten lite läskigt kommer detta övergå i förståelse och vänskap vid sagans slut.
När det kommer till tekniska detaljer vid illustrationerna av “Bland tomtar och troll” påbörjade Bauer alla bilderna i frimärksstora skisser vilka fick formen av ett rutnät. I detta första utkast höll sig Bauer till endast svart och vitt. Nästa steg var att förstora formatet och försiktigt föra in färg i bilderna. Rent reproduktionsmässigt skiljer sig illustrationerna från 1907-1910 åt från de senare årgångarna. De tidigare åren trycktes med halvtonsraster som återger gråskala mellan svart och vitt med en gul tonplatta vilken samverkar med gråskalan. Dessa trycktekniska förutsättningar utnyttjades av Bauer och han komponerade bilderna med detta i åtanke. Hans diskreta färghantering verkar i bilderna suggererande och han har få men effektiva färgaccenter vid enstaka punkter. I illustrationen från “Tomtarna” är uppdraget att illustrera den förlorade sonen elegant utfört i en lavering där det svartas intensitet bestämmer konturerna och detaljrikedomen. Det som bryter av är blåklockorna i bildens förgrund vilket även förekommer som en inramning i “Guldnycklarna” 1915. I en anteckning till tryckeriet har Bauer skrivit “Den lilla färg jag här och där jag roat mig med tror jag ej på något sätt skall skapa reproduktionen”. I illustrationen till “Pojken utan skugga” ser vi hur han genomtänkt lagt upp färgsättningen i bilden med den gultonade bottenplattan och fördrivningar i blyerts men använt tusch och krita för att skapa skarpare konturer.
I “Herr Birre och trollen” hämtar Bauer inspiration från Theodor Kittelsen som illustrerat folksagor i Norge vid samma tid. Där får trollen förkroppsliga den uråldriga naturen; deras kroppar blir ett levande berg, dessa kroppar täcks av mossa och de upplevs som lika uråldriga som den nordiska graniten.
Veck i pojkens rygg med förtunnad färg. Rispor i pappret med färgbortfall i nedre höger hörn. Något gulnad. A tergo blyertspåskrifter samt märken efter äldre bakstycke.