Olja på duk, 127 x 127 cm, oramad. Signerad Torsten Andersson samt daterad 89.
PROVENIENS:
Galleri Lars Bohman, Stockholm.
Privatsamling.
UTSTÄLLNINGAR:
Galleri Lars Bohman, Stockholm.
Art Forum Berlin, 1998.
LITTERATUR:
Lars Bohman Gallery, "Torsten Andersson Statues", 1998, katalognr 12. Avbildad helsida, s. 29.
Sveriges Allmänna Konstförening/Monica Nieckels: Torsten Andersson. SAK, 2002.
Torsten Andersson (1926–2009) hör till de mest särpräglade och respekterade gestalterna inom svensk 1900-talskonst. Född i Östra Sallerup i Skåne utbildade han sig vid Skånska målarskolan, Otte Skölds målarskola samt Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. Redan tidigt markerade han sin egen väg genom måleriet, där intellektuell stringens kombinerades med poetisk känslighet.
År 1960 utsågs Andersson till professor vid Konsthögskolan i Stockholm, men efter en uppslitande konflikt lämnade han posten och återvände till sitt barndomshem i Benarp. Där, i tillbakadragenhet, fortsatte han sitt konsekventa sökande efter ett eget bildspråk. Hans konst kännetecknas av en närmast kompromisslös vilja att förnya måleriets språk, ofta genom ett sparsmakat, kraftfullt uttryck där varje form bär en tyngd och nödvändighet.
Torsten Andersson deltog i stora internationella utställningar som São Paulo-biennalen och Venedigbiennalen, och belönades med flera prestigefyllda priser, bland annat Rolf Schock-priset (1997) och Carnegie Art Award (1:a pris 2008, 3:e pris 1998). Hans verk rör sig ofta i gränslandet mellan måleri och skulptural närvaro, där målningen inte enbart avbildar något, utan själv blir en existens, ett konstnärligt faktum.
Idag betraktas Anderssons konstnärskap som en milstolpe i nordisk samtidskonst. Hans verk präglas av integritet, koncentration och en egenart som gör dem lika aktuella i dag som när de skapades.
Has resale rights.
