Olja på duk, 110 x 88 cm, inklusive ram 138 x 114 cm. Signerad Fanny Brate och daterad 1896.
PROVENIENS
Konstnärens familj, därefter i arv till nuvarande ägare.
En högsommardag i en ängsbacke som står i full blom av prästkrage, fetknopp och smörblom, är tre barn samlade vid en gärdesgård. Flickorna bär hatt med band, strukna ljusa bomullsklänningar och svarta strumpor och skor. Pojken som även han bär hatt är barfota med solbrända ben, och drar en av flickornas uppmärksamhet till sig med sitt täljande på en kvist. Stilla seglar molntussar över den blå himlen och man kan nästan höra insekternas surrande i gräset. I backen bakom barnen syns höstskörden samlade i volmar. Auktionens målning som enligt uppgift föreställer en lantlig idyll från gården Morgården i södra Dalarna, är ett finstämt, och rörande vackert friluftsmåleri där Brate har fångat det lilla livet i en sommaridyll vid det förra sekelskiftet.
Fanny Brate föddes i Arvfurstens palats i Stockholm, som dotter till Johan Ekblom, bokhållare vid hovet och Henriette, född Dahlgren. År 1879 när hon var 18 år gammal, blev hon antagen vid Konstakademien där hon studerade till år 1885. Samma år erhöll hon H.M. Konungens medalj för sin målning Konstvänner (Musée d’Orsay). I verket ser man Brate i sin konstnärsroll sittandes under ett parasoll omgiven av en stor barnaskara, även där i en ängsbacke invid höstskörden. Till Paris åkte hon efter studierna 1887, där hon studerade på den privata konstskolan Académie Colarossi. Bland de svenska eleverna fanns även Eva Bonnier, Hanna Hirsch Pauli och många andra av samtidens lovande förmågor. Brate reste även runt i Europa, till Tyskland, Danmark, Norge, England, Österrike och Italien. Hemma i Sverige gifte hon sig med runologen Erik Brate med vem hon fick fyra döttrar. Familjen vistades mycket i Brategården i Bergslagen, där Fanny Brate målade många av sina målningar. Vid sidan av modersrollen var Brate en aktiv konstnär och medverkade i utställningar i såväl Sverige som utomlands, bland vilka bör nämnas, Stockholmsutställningen år 1897 och Baltiska utställningen år 1914.
Det konstnärliga klimatet runt Brate var händelserikt och sjudande. I Sverige hade Opponentrörelsen, samma år som hon fick medalj, opponerat sig mot Konstakademiens traditionella utbildning, vilket skulle leda fram till bildandet av Konstnärsförbundet och ett friare konstnärsklimat. I Frankrike, där Brates generationskamrater under tiden hämtade sin största kraft och progressiva syn på måleriet, hade impressionismen slagit igenom och det lantliga, liksom det nya urbana livet, skildrades under bar himmel. Till Sverige återvände många konstnärer på 1890-talet med ny inspiration, men också med en ny vurm för det inhemska landskapet. I nationalromantikens anda kring sekelskiftet 1900, började den svenska kulturbygden med dess traditioner att lyftas fram för att skapa en nationell identitet. I den kulturella debatten hördes författaren Ellen Keys röst som i verket Skönhet för alla, 1900, propagerade att släppa in ljus i hemmen, en friare uppfostran och att se skönheten i det lilla.
Brate hämtade många motiv i sitt genremåleri ur barnens fria lek och sysslor omkring sig. I auktionens idylliska verk, har barnen en moders blick på sig. Det är dottern Astrid åtta år som sitter på gärdesgården och dottern Torun fem år, som ståendes beskådar pojken Axels täljande. Liksom i Konstvänner präglas motivet av ängsbacken, men färgerna är mindre kontrastfyllda, och istället är friluftsmåleriets färgverkan ur ljus och skuggspel påtaglig. De tre barnen i sitt otvungna stillsamma umgänge, är målade i en tydlig, näst intill triangulär komposition. Kläder och uttryck är skildrade genom en realism som lyfter fram ett borgerligt liv jämte ett lantligt, utan att göra åtskillnad. Stigen i ängen leder in blicken till bergsmansgården och den noggrant arrangerade skörden. Gården är levande, men arbetet är vilande denna varma dag.
