KONSOLBORD, högklassigt stockholmsarbete i tidig rokoko sannolikt från slottsverkstaden, omkring 1750, Jacques Adrien Masreliez art, skulpterad ek, förgyllt med matterat och polerat guld.

Sargen med dekor av rocaille med solros och asymmetrisk akantus, genombrutna blomfestonger, graverade fält med spaljémotiv, bevingade kartuscher med nordstjärnan, bladhölstrade ben med volutformade avslut och klack, fotkryss med pärlstav och rocaille, skiva i kolmårdsmarmor med dubbel kälning, höjd 81, 94 x 54 cm

PROVENIENS: Tidigare grevlig samling, Stockholm
Betydande svensk privatsamling

LITTERATUR: Christie's, Important European Furniture, Sculpture, Tapestries & Carpets, 10 juni 2004, nr 142, jämför skulpterad ram av Adrien Masreliez efter Jean Eric Rehns formgivning; https://www.christies.com/en/lot/lot-4300867

Det vackert skulpterade konsolbordet har sannolikt sitt ursprung bland de högklassiga möbler som framställdes vid slottsverkstaden, i samband med arbetena för Kungshuset och Stockholms slott omkring 1700-talets mitt. Tidiga svenska möbler i franskinspirerad rokoko hade en kraftfullt skulpterad dekor, med en tredimensionell karaktär, som allteftersom blev mer utslätad under 1700-talets andra hälft. De inkallade franska ornamentbildhuggarna utförde olika typer av möbler, som sedan kopierades av slottets bildhuggare. Den nya generationen inhemska hantverkare, som växte fram i spåren av slottsbygget, övergav relativt snabbt den utpräglade kontinentala rokokostilen för att arbeta i en mer försvenskad variant av rokokon.

Auktionens konsolbord är utfört i massiv ek, vilket är ett tydligt tecken på fransk inblandning i materialvalet för bildhuggeriet. Generellt användes mer lättarbetade träslag såsom lövträ eller furu, för bildhuggeriarbeten i Sverige. Det finns ett rikhaltigt material av Carl Hårlemans ritningar bevarat i Nationalmuseums handteckningssamlingar. Här finner vi förlagor som säkerligen varit inspirationskällor till konsolbordets avancerade formspråk, i ritningar till bevingade kartuscher, väggpaneler till Drottningholm eller begravingssköldar för Riddarholmskyrkan. De stiliserade drakvingarna återfinns i såväl lös inredning som konsolbord, ramar och speglar, liksom i arkitekturbunden utsmyckning från rokokon.

Motivet med nordstjärnan - ett annat namn för polstjärnan - användes från slutet av 1600-talet som symbol för det svenska kungahuset under stormaktstiden, medan den franske kungen Ludvig XIV identifierade sig som "le Roi Soleil" - solkungen. Under 1700-talet symboliserade nordstjärnan även svensk forskning och vitterhet, motivet återfinns exempelvis på kastpenningar från drottning Ulrika Eleonora d.y.:s begravning 1742, liksom fajansserviser från Rörstrands porslinsfabrik.

Smärre förgyllningsskador, sargen med järnförstärkning, kompletterade klackar.