















KANDELABRAR tillägnade JUPITER, ett par, högklassiga sengustavianska stockholmsarbeten, omkring 1810-talet, sannolikt efter Louis Masreliez design, för vardera fyra ljus, brännförgylld och mörkpatinerad brons.
Sold for | 145 000 SEK |
---|---|
Klubbas | Closed |
Hus | Stockholms Auktionsverk Nybrogatan 32 |
Föremålet har klubbats. |
Fyrkantig fotplatta, sockel på fyra fötter med godronnerad baldakin, runt postament med kymation bård, genombrutet emblem av lagerkrans, korslagda pilar och fackla, klot krönt av Jupiters örn med stiliserad blixt i näbben, spetsarna med ljushållare i form av facklor med rökmoln, mitten med åskvigg, utsvängda bladhölstrade ljusarmar med Apollons ansikte, droppskålar och krenelerade ljuspipor, lösa manschetter, höjd 68 cm
Jämför studie till kandelaber i Nationalmuseums samlingar, attribuerad till Louis Masreliez skola, NMH 83/1966
LITTERATUR: Bo Vahlne: Nyinredningen av Rosersbergs slott 1797-1818, Stockholm 1988, sidan 95, bild 75, jämför kandelabermotiv på dörrspeglarna i Hedvig Elisabeth Charlottas stora sängkammare
Ursula Sjöberg, red.: Rosersbergs slott, Stockholm 2005, sidan 137, bild från hertig Karls sängkammare; sidan 246ff, Bo Vahlnes artikel "Ordensmästarens hieroglyfer på Rosersberg"; sidan 252
Upptakten till den sengustavianska eran i Sverige var Gustav III:s italienska resa, en Grand Tour som kungen genomförde mellan oktober 1783 och juli 1784. Under den knappt årslånga resa som kungen företog besöktes viktiga arkeologiska utgrävningar vid Pompeji, Herculaneum, Frescati och Tivoli, vilka gjorde starka intryck hos Gustav III. Säkerligen var kungen starkt påverkad av den nyss hemkomna Louis Masreliez, som tillbringade drygt ett decennium i Italien för att studera antikens lämningar och renässansens konst och arkitektur. Under de kommande decennierna skapades flera inredningar i den nyklassicistiska andan med fantasifullt utformade interiörer, möbler och konsthantverksföremål av internationell karaktär.
Gripen blev under den sengustavianska eran ett personligt emblem för hertig Karl, sedermera Karl XIII, efter att han vid Gustav III:s kröning blivit hertig av Södermanland där gripen ingår i landskapsvapnet. Genom formgivaren Louis Masreliez och hovbildhuggaren Pehr Ljung kom den mytiska väktargestalten av bli en del av scenografin i miljöerna kring hertigen. På Rosersbergs slott återkommer griparna i ett överstycke, i hertig Karls audiensrum, som beskrivs på följande sätt av Bo Vahlne: "I överstycket störtar två gripar ut från centrum samtidigt som de vänder sina huvuden in mot Jupiters åskvigg, en vanlig ljussymbol på Rosersberg. Jupiter, det var översteguden i den romerska mytologin, motsvarigheten till Zeus i den grekiska Olympen. Åskviggen kunde därför tjäna som en hieroglyf för det gudomliga ljuset i kristen tro." Örnen med åskviggen återkommer på ett flertal ställen på Rosersbergs slott, däribland på Pehr Ljungs vaxskulpturer där hertigens gripar håller en sköld med Jupiters åskvigg. Bo Vahlne skriver vidare: "När Jupiter med åskviggen återkommer i hertig Karls rum kan vi därför vara säkra på att emblemet valts för att uttrycka något särskilt med honom. I hans sängkammare återfinns åskviggen i Jupiters hand högt uppe på kakelugnen."
I Nationalmuseums handteckningssamlingar föreligger en förlaga till kandelabrarna, där basen sedermera omarbetats, vilken attribuerats till Louis Masreliez skola. Pennteckningen förvärvades av Nationalmuseum 1966, från samlaren Martin Carlssons sterbus, vilken i sin tur köpte teckningen i ett parti 1936 på Stockholms Stads Bokauktionskammare. Vid auktionstillfället kom pennteckningen från änkefru Wilma Lundberghs bok- och gravyrsamling. Det är närmast unikt att hitta tecknade förlagor för svenska bronser av den typ som kandelabrarna representerar, vilket tillsammans med den symbolladdade formgivningen gör det troligt att uppdragsgivaren återfinns inom kungahuset eller dess närmsta krets.
Bruksslitage, smärre kompletteringar.