AKSELI GALLEN-KALLELA. Kovalas lagård, a tergo intyg samt datering 1928 av Mary Gallen-Kallela, olja på pannå.

40 x 30 cm, 52 x 42 cm.
En av vändpunkterna i konstnären Akseli Gallen-Kallelas (1865-1931) karriär var de år som konstnären tillbringade med sin familj i Afrika i början av 1910-talet. Vår nationalkonstnär, känd för sin Kalevala-konst, hade länge haft en stor vandringslust och hans Afrika-resa motiverades även av en känsla av frustration över den instabila politiska situationen i hemlandet och konstnärens egen ambivalenta position i landets moderniserande konstscen. Mot slutet av 1908 bosatte sig Gallen-Kallela och hans familj i Paris för en kort period. Här kom han i närmare kontakt med de nya konstinriktningarna, som han fortfarande var mycket kritisk till. I maj 1909 gick resan vidare till dåvarande Brittiska Östafrika, i nuvarande Kenya, där familjen bosatte sig i ett blygsamt tegelhus i utkanten av Nairobi. Under sina år i Afrika kände sig Gallen-Kallela fri från den press som hans position i hemlandet innebar. Även hans konst befriades. Även om Gallen-Kallela i Paris fortfarande hade varit skeptisk till nya modernistiska trender, började hans konst förändras strax efter hans ankomst till Afrika i en mer expressionistisk riktning. Fascinerad av den afrikanska naturens skönhet började hans konst nu lysa av intensiva färger och ljus.

Från Gallen-Kallelas år i Afrika känner man till cirka 170 småskaliga, skissartade oljemålningar i starka färger och med starka penseldrag. Motiven varierade från den lokala befolkningen till landskap, naturdetaljer och vilda djur som han sett på safari. Efter att ha bott i Afrika i nästan två år bestämde sig Gallen-Kallela med vemodigt hjärta för att återvända till hemlandet med sin familj. Orsakerna till att han återvände var hemlängtan och en omsorg om hemlandet. Det var dock svårt att anpassa sig till livet i Finland, dels eftersom familjen saknade Afrika, men också för att Gallen-Kallela utsattes för hård kritik från den yngre generationen konstnärer i sitt hemland. Den starkaste kolorismen i Gallen-Kallelas konst försvann efter hemkomsten, men tiden i Afrika satte ändå en bestående prägel på hans verk.

”Åren innan resan till Afrika hade Gallen-Kallela tillfälligt bosatt sig på Alberga gård, som ägdes av hans frus familj. Mellan 1907 och 1908 besökte konstnären Ungern i två repriser, han deltog först framgångsrikt i en internationell konstutställning i Budapest och ordnade senare en separatutställning i staden. Under dessa år tillbringade han sina somrar på Alberga gård och på Heposaari i Kyrkslätt. För konstnären, som upplevde vildmarken i inlandet som sitt själslandskap, var varken Heposaaris kustlandskap eller Albergas odlingsmarker meningsfulla motiv att måla, och det är känt att han målade mycket lite i dessa miljöer. Det är mycket möjligt att ”Ljus och skugga” från 1908 målades medan konstnären befann sig i Ungern.” Gallen-Kallelas senare karriär representeras på auktionen av en studie av Kovala-huset från 1928. Konstnären tillbringade sommaren i Korpilahti med att skissa lokala byggnader, människor och landskap. I Korpilahti återvände han i sin konst till samma teman som han hade utforskat i början av sin karriär.

När han än en gång återvände till sin ungdoms landskap upplevde konstnären en djup känsla av frid och lycka. Gallen-Kallela har i sina memoarer beskrivit de starka känslor som betraktelsen av de gamla byggnaderna väckte under hans sista sommar i Korpilahti. Till synes enkla ämnen, såsom gamla byggnader, väckte en längtan i honomtill det förflutna, och han närmade sig avbildningen av dem med vördnad.

Sedvanligt slitage.