Karl XII - 2 småskrifter rörande Bender från 1711-1713.

(MÜLLERN, GUSTAF HENRIK VON):, Annotata ad Manifestum Caroli XII. Suecorum Regis, sub dat. Benderae a. 28. Jan. 1711 a nobili quodam Polono in lucem emissa. Irenopolis (typis Alithophili) u.å. (1711)

Liten 4:o (ca 190x150 mm). (44) s. Skuren. Marmorerad ryggremsa. Något bruntonad.

Gustaf Henrik von Müllern (1664-1719) var en svensk ämbetsman, hovkansler 1710-1714. Von Müllern tillhörde den kanslipersonal, som var med Karl XII i fält, befordrades 1708 till kansliråd och statssekreterare vid utrikes ärendena samt skötte efter slaget vid Poltava (1709) den kungliga brevväxlingen i den fångne Carl Pipers ställe. 1710 utnämndes han till hovkansler och friherre. Under Karl XII:s vistelse i Turkiet var von Müllerns verksamhet av stor betydelse, genom att han hade hand om de utrikespolitiska expeditionerna och framstod som det främsta organet för konungens vilja i detta avseende. Vid kalabaliken i Bender (1713) blev han tillfångatagen, men var den förste, som löstes ut, och var i Demotika en av de få som Karl XII omgav sig med. Vid kansliets ombildning 1714 blev han ombudsråd i Första utrikes expeditionen. Han lämnade Turkiet samtidigt som kungen (oktober 1714), men kom först i början av 1715 till Stralsund. Där var han en av dem, som genom sina föreställningar förmådde konungen att genomföra hemfärden till Sverige, medan ännu möjlighet fanns. Från denna tid gav dock Karl XII alltmer sitt förtroende till Georg Heinrich von Goertz och von Müllern hade snart inte ens till formen samma betydelsefulla ställning hos Karl XII som förut. von Müllern hade personligen dock ett gott förhållande till Goertz. Vid fredsförhandlingarna 1718 visade sig von Müllern mera böjd att sluta fred med kung Georg av Storbrittanien, medan Goertz föredrog fred med Ryssland. Goertz ansåg till och med att det var von Müllern, som bar den främsta skulden till kungens nekande svar angående freden med Ryssland, som Goertz dock ej ansåg definitivt.

+

Glaubhaffte und jüngste Nachricht von des Königs in Schweden Zustand in Bender. Utan ort och år (1713).

Liten 4:o (ca 190x150 mm). (16) s. Skuren. Marmorerad ryggremsa. Något bruntonad. 2 arbeten

Denna s.k. flygskrift har utförligt diskuterats av Barbara Windhuis, Untersuchungen von Komminikationsstrukturen an ausgewählten Flugschriften zum Großen Nordischen Krieg (1700-1721), 2013, ss. 160-164. Hon har t.o.m. valt den som omslagsbild.

Se katalogtext.